Det är så himla roligt när folk uppmärksammar det vi gör och kämpar för. Därför tänkte jag dela med mig av lite länkar där vår debattartikel uppmärksammas. Vi skickade ut debattartikeln till alla på utbildningsdepartementet, alla i utbildningsutskottet och till ledamöter av utbildningsnämnden i Stockholms Stad.
Per Olsson (MP) är ledamot av Utbildningsnämnden i Stockholms Stad och är en av dem som har fått vår debattartikel och han har bloggat om den här.
Även tidningen Norran har plockat upp att vi skrivit en debattartikel, så där har vi fått en notis.
Passa på att läsa kommentarerna som läsarna skriver och fyll gärna på med dina åsikter också! Här är debattartikel från GP igen.
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH
torsdag 18 februari 2010
måndag 15 februari 2010
Bäst i klassen... Inte just nu iaf!
Torsdag den 11/2 presenterade utbildningsminister Jan Björklund propositionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89), som bygger på utredningen om en hållbar lärarutbildning. Denna proposition missar den kritik som såväl flera funktionshinderorganisationer som lärarhögskolor och skolmyndigheter fört fram i sina remissvar - nämligen att lärarutbildningen måste ha en obligatorisk kurs med funktionshinderkunskap.
Vi i UH har jobbat tillsammans med Unga Synskadade för att ta fram en debattartikel där vi kritiserar propositionen och samtidigt uppmärksammar att funktionshinderkunskapen än en gång blivit förbisedd. Göteborgs-Posten publicerade vår debattartikel måndag den 15/2. Riksdagen kommer att rösta om detta förslag senare i vår men vi hoppas att det antingen inte går igenom eller att man ändrar på propositionen och får med funktionshinderkunskapen!
Nedan följer debattartikeln i sin helhet:
Ge alla en chans att bli bäst i klassen
Det ohållbara förslag till ny lärarutbildning som nu presenteras gör att landets utexaminerade lärare inte heller i framtiden kommer att ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta elever med funktionsnedsättning i undervisningen. Trots anmärkningar från flera håll nämns ingenting om en obligatorisk kurs i funktionshinderkunskap för lärarstudenterna i utbildningsdepartementets förslag. Denna brist måste åtgärdas innan lärarutbildningen kan bli bäst i klassen!
För några dagar sedan presenterade utbildningsminister Jan Björklund propositionen Bäst i klassen (Prop. 2009/10:89) som bygger på utredningen om En hållbar lärarutbildning (SOU 2008;109). Dessvärre tar denna inte hänsyn till den kritik som flera funktionshinderorganisationer, lärarhögskolor och skolmyndigheter fört fram i sina remissvar - nämligen att lärarutbildningens inslag med specialpedagogik och främst funktionshinderkunskap måste utökas.
De flesta föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer idag att placera sitt barn i integrerad klass. Därför är det högst sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa elever med funktionsnedsättning. Ändå förbereder inte dagens lärarutbildning för detta och med bristerna i den nya propositionen kommer inte heller framtidens lärarutbildning göra det.
Propositionens utformning som fokuserar så mycket på ämneskunskaper att elevernas behov glöms bort och där Regeringen inte vågar ge obligatorisk funktionshinderskunskap till blivande lärare får parollen ”En skola för alla” att blekna. Propositionen strider också mot flera konventioner. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänns rätten till utbildning, utan diskriminering och på lika villkor, för personer med funktionsnedsättning. För att detta ska bli verklighet måste pedagogers kompetens att möta och undervisa elever med olika funktionsnedsättning framhållas. Propositionen strider också emot huvudprinciperna i FN:s konvention om barns rättigheter som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras.
Skolinspektionen stärker vår linje i en nyligen publicerad granskning där de konstaterar att huvudmännen och skolorna måste stärka kompetensen kring funktionsnedsättningens påverkan på inlärning. Annars finns stor risk att personalens bristande kompetens medför en försämrad kvalitet i undervisningen. I Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade lärarna att det var svårt att veta om elevens svårigheter i ett visst ämne berodde på funktionsnedsättningen eller om svårigheterna berodde på annat. Vidare kände sig lärarna ovana och osäkra på hur man ska jobba med hjälpmedel. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslog i sitt remissvar att lärarutbildningen tydligare behandlar kunskap som förbereder lärare att möta och undervisa klasser där elever med funktionsnedsättning utgör en dimension av mångfalden.
Vi är bestörta över att Riksdagen är på väg att rösta igenom en proposition om en lärarutbildning som strider mot två viktiga konventioner, som kärnar ihop specialpedagogiken med en bunt andra ämnen där varje lärosäte själva detaljstyr innehållet och som inte ger lärarna kompetens kring de elever de ska möta. Vi finner det ytterst märkligt att utredningen kunde tappa bort ett så viktigt krav med så brett stöd. Det är i högsta grad viktigt att lärarna, som ska ge våra barn verktyg för livet, har utbildning i hur man ska upptäcka behov samt bemöta, undervisa och kommunicera med barn med funktionsnedsättning. Lärarna bör även veta var man kan vända sig för stöd och rådgivning - både till sig själv och till eleven. Det är en trygghet för framtida elever och föräldrar att lärarna har kunskap, men även en trygghet för lärarna själva. Elever gör som läraren och är läraren osäker i sitt bemötande av det barn som har en funktionsnedsättning smittar beteendet av sig på resten av klassen. Det är inte acceptabelt att lärarnas bristande kunskaper leder till försämrad undervisning och utanförskap för dessa elever.
Om Riksdagen väljer att rösta igenom Bäst i klassen så bryter man mot flera antagna konventioner, förbiser personer med funktionsnedsättning och vinkar adjö till parollen en ”En skola för alla”.
Öka istället lärarnas kunskaper och ge dem och oss en lärarutbildning som är vad namnet lovar – bäst i klassen.
Julia Willig, ordförande Unga hörselskadade
Victoria Öjefors, ordförande Unga Synskadade
Helena Christoffersson, ordförande Dövblind Ungdom
Tiina Nummi-Södergren, ordförande Synskadades Riksförbund
Helena Svensson, språkrör Förbundet Unga Rörelsehindrade
Linda Eriksson, vice ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet (FMLS)
Johan Steirud, ordförande Unga RBU-are
Jan Carlsson, ordförande Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)
Henrik Sundqvist, ordförande Sveriges Dövas Ungdomsförbund
Vi i UH har jobbat tillsammans med Unga Synskadade för att ta fram en debattartikel där vi kritiserar propositionen och samtidigt uppmärksammar att funktionshinderkunskapen än en gång blivit förbisedd. Göteborgs-Posten publicerade vår debattartikel måndag den 15/2. Riksdagen kommer att rösta om detta förslag senare i vår men vi hoppas att det antingen inte går igenom eller att man ändrar på propositionen och får med funktionshinderkunskapen!
// Julia Willig
Ordförande UH
Nedan följer debattartikeln i sin helhet:
Ge alla en chans att bli bäst i klassen
Det ohållbara förslag till ny lärarutbildning som nu presenteras gör att landets utexaminerade lärare inte heller i framtiden kommer att ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta elever med funktionsnedsättning i undervisningen. Trots anmärkningar från flera håll nämns ingenting om en obligatorisk kurs i funktionshinderkunskap för lärarstudenterna i utbildningsdepartementets förslag. Denna brist måste åtgärdas innan lärarutbildningen kan bli bäst i klassen!
För några dagar sedan presenterade utbildningsminister Jan Björklund propositionen Bäst i klassen (Prop. 2009/10:89) som bygger på utredningen om En hållbar lärarutbildning (SOU 2008;109). Dessvärre tar denna inte hänsyn till den kritik som flera funktionshinderorganisationer, lärarhögskolor och skolmyndigheter fört fram i sina remissvar - nämligen att lärarutbildningens inslag med specialpedagogik och främst funktionshinderkunskap måste utökas.
De flesta föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer idag att placera sitt barn i integrerad klass. Därför är det högst sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa elever med funktionsnedsättning. Ändå förbereder inte dagens lärarutbildning för detta och med bristerna i den nya propositionen kommer inte heller framtidens lärarutbildning göra det.
Propositionens utformning som fokuserar så mycket på ämneskunskaper att elevernas behov glöms bort och där Regeringen inte vågar ge obligatorisk funktionshinderskunskap till blivande lärare får parollen ”En skola för alla” att blekna. Propositionen strider också mot flera konventioner. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänns rätten till utbildning, utan diskriminering och på lika villkor, för personer med funktionsnedsättning. För att detta ska bli verklighet måste pedagogers kompetens att möta och undervisa elever med olika funktionsnedsättning framhållas. Propositionen strider också emot huvudprinciperna i FN:s konvention om barns rättigheter som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras.
Skolinspektionen stärker vår linje i en nyligen publicerad granskning där de konstaterar att huvudmännen och skolorna måste stärka kompetensen kring funktionsnedsättningens påverkan på inlärning. Annars finns stor risk att personalens bristande kompetens medför en försämrad kvalitet i undervisningen. I Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade lärarna att det var svårt att veta om elevens svårigheter i ett visst ämne berodde på funktionsnedsättningen eller om svårigheterna berodde på annat. Vidare kände sig lärarna ovana och osäkra på hur man ska jobba med hjälpmedel. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslog i sitt remissvar att lärarutbildningen tydligare behandlar kunskap som förbereder lärare att möta och undervisa klasser där elever med funktionsnedsättning utgör en dimension av mångfalden.
Vi är bestörta över att Riksdagen är på väg att rösta igenom en proposition om en lärarutbildning som strider mot två viktiga konventioner, som kärnar ihop specialpedagogiken med en bunt andra ämnen där varje lärosäte själva detaljstyr innehållet och som inte ger lärarna kompetens kring de elever de ska möta. Vi finner det ytterst märkligt att utredningen kunde tappa bort ett så viktigt krav med så brett stöd. Det är i högsta grad viktigt att lärarna, som ska ge våra barn verktyg för livet, har utbildning i hur man ska upptäcka behov samt bemöta, undervisa och kommunicera med barn med funktionsnedsättning. Lärarna bör även veta var man kan vända sig för stöd och rådgivning - både till sig själv och till eleven. Det är en trygghet för framtida elever och föräldrar att lärarna har kunskap, men även en trygghet för lärarna själva. Elever gör som läraren och är läraren osäker i sitt bemötande av det barn som har en funktionsnedsättning smittar beteendet av sig på resten av klassen. Det är inte acceptabelt att lärarnas bristande kunskaper leder till försämrad undervisning och utanförskap för dessa elever.
Om Riksdagen väljer att rösta igenom Bäst i klassen så bryter man mot flera antagna konventioner, förbiser personer med funktionsnedsättning och vinkar adjö till parollen en ”En skola för alla”.
Öka istället lärarnas kunskaper och ge dem och oss en lärarutbildning som är vad namnet lovar – bäst i klassen.
Julia Willig, ordförande Unga hörselskadade
Victoria Öjefors, ordförande Unga Synskadade
Helena Christoffersson, ordförande Dövblind Ungdom
Tiina Nummi-Södergren, ordförande Synskadades Riksförbund
Helena Svensson, språkrör Förbundet Unga Rörelsehindrade
Linda Eriksson, vice ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda
Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet (FMLS)
Johan Steirud, ordförande Unga RBU-are
Jan Carlsson, ordförande Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)
Henrik Sundqvist, ordförande Sveriges Dövas Ungdomsförbund
tisdag 2 februari 2010
Angående motion om uppbyggnad av Regionala Resurscentrum
HRF som har varit ledande i frågan har efter diskussion fått med en riksdagsledamot på tåget (Eva Flyborg (FP)). Eva har skrivit en motion som behandlas i dagarna. För att stötta och peppa inför motionens behandling har HRF skrivit ett brev och under ordförande gruppens möte igår frågade de om vi organisationer ville ställa oss bakom.
De som stödde skrivelsen valde att ställa sig bakom även denna gång, UH också då såklart! Nedan ser en kopia på brevet.
onsdag 27 januari 2010
Möte med POP
Tisdagen den 26 januari hade POP, inte popcorn men, arbetsgruppen för publicitet och påverkan möte på UH:s (Unga Hörselskadades) kansli. Vi var fyra deltagare: Isabel, Julia, jag (Kave) och Josefine från kansliet samt två teckenspråkstolkar. På bordet bjöds på tilltugg såsom bananer, nötter och kex.
På mötet diskuterade vi
- Funktionshinderkunskap: Unga Synskadade (US) har frågat UH om vi vill samarbeta för att uppmärksamma ett kommande förslag från regeringen, om ändring av lärarutbildningen. Vi i US och UH har tidigare drivit frågan om att det ska ingå en kurs eller ett moment om funktionshinderkunskap i lärarutbildningen. Detta så att lärarare bättre ska kunna bemöta elever som har funktionshinder. Vi beslutade att UH ska vara med och skriva en debattartikel, gå till media och att försöka träffa utbildningsminister Jan Björklund.
- Tillgänlighet på tåg: Lunch med SJ och Banverket. Julia och Josefine jobbar på planera in en träff med Banverket och SJ i maj detta år. Mer information kommer längre fram.
- Hörseltekniska hjälpmedel: Mötet diskuterade ett e-brev från Johan Hammarström. Han skriver i brevet att landstingen ofta har för små budgetar för hörseltekniska hjälpmedel samt att landtingen inte skriver av hjälpmedlen i tillräckligt hög takt. Detta medför att många landsting har flera år gammal hörselteknisk utrustning och inte kan köpa in nya moderna hjälpmedel. Dessutom har idag vuxna hörselskadade med arbete möjlighet att få ekonomisk hjälp på upp till 100 000 från Försäkringskassan, för att köpa in hjälpmedel till arbetsplatsen. Hammarström uppmärksammade oss på att barn och ungdomar med hörselskada som går i skolan inte har möjlighet att ansöka om motsvarande ekonomiskt bidrag. Detta ska undersökas närmare av Isabel, Susanne och mig, resultatet presenteras på ett senare POP-möte i vår.
- Mötesdagar: PoP vill vara öppet för intresserade medlemmar, en förutsättning att mötena ligger på lämpliga tidpunkter. För medlemmar som inte bor i Stockholms området kan det vara bekymmersamt att åka till huvudstaden för att ha möte på mitt i veckan. Vi beslutade att på prov lägga nästa möte fredagen den 12 mars kl 15-17.
Om du har några idéer, tankar eller funderingar om PoP kan du skicka ett e-brev till pop (kanelbulle) uh (punkt) se
// Kave Noori, medlem av Publicitetes- och påverkansgruppen.
torsdag 21 januari 2010
Befria samtalet - HRF:s ljudmiljökampanj
HRF har startat, vad de själva väljer att kalla, en ny befrielserörelse för bättre ljudmiljö och för ett samtalsvänligt Sverige. Kampanjen startar idag med en monter på Stockholms Central där man bland annat kan prova på att gå in i ett ljuddämpat rum och prova hur olika miljöer låter med hjälp av en ljudsimulator.
HFR släpper även en larmrapport om ljudmiljön i samhället som visar på rätt läskiga siffror, exempelvis har varannan person problem med dålig ljudmiljö på jobbet och hela 47 procent undviker caféer och restauranger där de vet att ljudmiljön är dålig.
Ljudmiljön är alltså ett problem för stor del av Sveriges befolkning, inte bara för personer med hörselskada.
HRF kommer även att åka på en turné över hela Sverige med sin monter och även ordna föreläsningar om ljudmiljöer. Kolla in befriasamtalet.se för mer information.
UH:s kansli var självklart sugna på att kolla in montern på Centralstationen i Stockholm, här är lite bilder för er som inte hade möjlighet att kolla förbi.
/UH:s kansli genom kommunikatör Josefine Hedlund
onsdag 20 januari 2010
Textade Snabba Cash - utsåld
Nordisk Film - som distribuerar Snabba Cash- meddelar via Svenska Filminstitutet att filmen går för utsålda hus sedan premiären i fredags 15 januari.
Det gäller samtliga textade kopior i både Stockholm och Göteborg. Så pass bra gick inte ens Millennium-filmerna. Jättekul tycker vi!
Kanske allmänheten har accepterat textade svenska filmer, eller ännu hellre, insett att det faktiskt många gånger är bättre att se textade filmer för man missar inget i dialogen.
/Josefine Hedlund,
kommunikatör UH
Det gäller samtliga textade kopior i både Stockholm och Göteborg. Så pass bra gick inte ens Millennium-filmerna. Jättekul tycker vi!
Kanske allmänheten har accepterat textade svenska filmer, eller ännu hellre, insett att det faktiskt många gånger är bättre att se textade filmer för man missar inget i dialogen.
/Josefine Hedlund,
kommunikatör UH
Döva och hörselskadade utestängs
Idag sänds partiledardebatt i radions p1, SVT Forum och på Riksdagens webb-teve.
Det är ju bra att svenska folket kan ta del av vad våra högsta politiker debatterar.
Men det gäller visst bara en del av svenska folket?
Det finns ungefär 1 miljon hörselskadade och döva i Sverige idag. Personer som är minst lika intresserad av att ta del av den politiska debatten. Men kan dem det? Svaret i början på tillgänglighetsåret 2010 är nej. Det finns ingen teckenspråkstolkning och inte heller någon direkttextning. Om inte vår Riksdag kan gå i bräschen för att samhället ska vara fullt tillgängligt, vem ska då göra det?
Det vore som SDR skriver i sitt pressmeddelande en enkel sak att sända en teckenspråkstolkad version genom riksdagens webb-teve, eller anlita en skrivtolk som direkttextar.
Skärpning Sverige, tillgänglighetsåret 2010 har precis börjat och det var inte en särskilt bra start.
/Josefine Hedlund, Kommunikatör UH
Det är ju bra att svenska folket kan ta del av vad våra högsta politiker debatterar.
Men det gäller visst bara en del av svenska folket?
Det finns ungefär 1 miljon hörselskadade och döva i Sverige idag. Personer som är minst lika intresserad av att ta del av den politiska debatten. Men kan dem det? Svaret i början på tillgänglighetsåret 2010 är nej. Det finns ingen teckenspråkstolkning och inte heller någon direkttextning. Om inte vår Riksdag kan gå i bräschen för att samhället ska vara fullt tillgängligt, vem ska då göra det?
Det vore som SDR skriver i sitt pressmeddelande en enkel sak att sända en teckenspråkstolkad version genom riksdagens webb-teve, eller anlita en skrivtolk som direkttextar.
Skärpning Sverige, tillgänglighetsåret 2010 har precis börjat och det var inte en särskilt bra start.
/Josefine Hedlund, Kommunikatör UH
tisdag 19 januari 2010
Svar från kulturrådet
I mitten av oktober skickades det ett brev till Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ifrån ordförandegruppen. Mer om vad det stod i brevet kan du läsa här.
Nu, nästan tre månader senare, har vi fått in ett svar. Om du klickar på texten öppnas den och det går att läsa vad som står.
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH
Nu, nästan tre månader senare, har vi fått in ett svar. Om du klickar på texten öppnas den och det går att läsa vad som står.
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH
torsdag 24 december 2009
tisdag 15 december 2009
POP-möte den 10/12
Den 10/12 hade POP (Påverkan och Publicitetsgruppen) möte.
Vi som var närvarande var: Jag (Julia), Heléne, Kave, Annika och Isabel från kansliet var Josefine och Maria med.
Isabel var med och observerade, hon var nyfiken på POP och ville veta mer om hur vi jobbar.
Annika ville diskutera Rabalder och POP´s sida i Rabalder för det kommande året. Det var mycket givande och vi fick massor med tips om hur vi ska skriva våra artiklar samt vad vi bör tänka på osv.
Vidare diskuterade POP också arbetet inför nästa år.
Vi spånade fram vad vi vill jobba med och vilka frågor vi ska lyfta.
Nästa år är det ju tillgänglighetsåret och UH byter tema till tillgänglighet.
Har du några tips eller funderingar kring tillgänglighet är du alltid välkommen att höra av dig till oss i POP!
/Julia Willig
Ordförande UH
Vi som var närvarande var: Jag (Julia), Heléne, Kave, Annika och Isabel från kansliet var Josefine och Maria med.
Isabel var med och observerade, hon var nyfiken på POP och ville veta mer om hur vi jobbar.
Annika ville diskutera Rabalder och POP´s sida i Rabalder för det kommande året. Det var mycket givande och vi fick massor med tips om hur vi ska skriva våra artiklar samt vad vi bör tänka på osv.
Vidare diskuterade POP också arbetet inför nästa år.
Vi spånade fram vad vi vill jobba med och vilka frågor vi ska lyfta.
Nästa år är det ju tillgänglighetsåret och UH byter tema till tillgänglighet.
Har du några tips eller funderingar kring tillgänglighet är du alltid välkommen att höra av dig till oss i POP!
/Julia Willig
Ordförande UH
måndag 23 november 2009
Ungdomskonferens
Fredagen den trettonde samlades ungefär 40 st förväntans fulla ungdomar från större delen av Sverige på Bollnäs Folkhögskola. Många var nyfikna och nervösa inför vad som skulle kunna hända i helgen.
Mina Gäredal från RFSL ungdom föreläste om sex, lust och normer hela lördagen, blandat med lite grupparbete och eget tänkande. Här fick vi lära oss mycket om normer inom dem sexuella läggningarna ex man är det man vill vara ingen annan kan säga att jag är heterosexuell om inte jag tycker det.
Lördag kvällen bjöd på en hemlig aktivitet, folkdans blev det, Bollnäs har en egen Folkdanslag så de kom och visa oss. Det var väldigt spännande att pröva på, det är en sådan sak som man gör en gång i livet och jag skulle gissa att det uppskattades av många.
Vi hade alla väldigt roligt och om du vill veta mer kommer det komma en artikel om ungdomskonferensen i nästa Rabalder som kommer ut i december.
//Hanna Larsson, ledare ungdomskonferensen
LSU:s årsmöte
UH är medlemmar i LSU som står för Landsrådet Sveriges ungdomsorganisationer. De är en paraplyorganisation för en mängd olika ungdomsorganisationer som exempelvis: UH, Unga muslimer, Svenska kyrkans unga, RFSL ungdom och en mängd andra.
I helgen var det dags för årsmöte och UH hade nominerat Susanne Gärtner från vår egen styrelse, tyvärr blev inte Susanne invald då hon inte var valberedningens förslag. Men vi fick ett starkt stöd från de andra funkisorganisationerna, Unga Allergiker, Unga synskadade och Sveriges dövas ungdomsförbund.
Tillsammans spånade vi också på hur vi kan samarbeta inför nästa årsmöte med LSU men också hur vi kan jobba tillsammans under 2010 som är satt som Tillgänglighetsåret. Vi vet ju alla att Sverige inte kommer vara fullt tillgänglig då. Vi funderade bland annat på en debattartikel.
Någon som har några förslag på hur vi ungdomsorganisationer kan samarbeta under 2010?
//Anna Kain Wyatt
I helgen var det dags för årsmöte och UH hade nominerat Susanne Gärtner från vår egen styrelse, tyvärr blev inte Susanne invald då hon inte var valberedningens förslag. Men vi fick ett starkt stöd från de andra funkisorganisationerna, Unga Allergiker, Unga synskadade och Sveriges dövas ungdomsförbund.
Tillsammans spånade vi också på hur vi kan samarbeta inför nästa årsmöte med LSU men också hur vi kan jobba tillsammans under 2010 som är satt som Tillgänglighetsåret. Vi vet ju alla att Sverige inte kommer vara fullt tillgänglig då. Vi funderade bland annat på en debattartikel.
Någon som har några förslag på hur vi ungdomsorganisationer kan samarbeta under 2010?
//Anna Kain Wyatt
torsdag 19 november 2009
Politikerlunch
Igår (2009-11-18) hade vi politikerlunch på kansliet. Jag, Heléne och vår kommunikatör Josefine deltog på lunchen.
De som kom var: Joakim Lundquist (Landstingsrådet, M), Birgitta Sellén (Andre vice talman i Riksdagen samt ersättare i utbildningsutskottet, C), Margareta B Kjellin (Riksdagsledamot, M), Torun Boucher (Politisk sekreterare, V), Rosa Lundmark (Borgarrådssekreterare, sitter på V-kansliet i stadshuset, V) och Lennart Axelsson (Riksdagsledamot, S).
Vi började lunchen med att jag och Heléne presenterade UH som organisation, vilka är vi och vad gör vi osv.
Därefter gick vi in på våra fyra frågor som vi driver: "Tvåspråkighetsfrågan", "Meritpoäng för teckenspråk", "Rätten till tolk" samt "Funktionshinderkunskap i lärarprogrammet".
Det ställdes många frågor men vi upplevde att de var mest intresserade av tvåspråkighetsfrågan och rätt till tolk.
Det var ett härligt gäng som dök upp och det kändes som en mycket lyckad lunch!
Vi bjöd på pastasallad med kyckling-curry och kaffe, det var mycket uppskattat.
Innan politikerna gav sig av fick de varsin påse med våra visitkort (min, Helénes samt Josefines), Rabalder, våra foldrar, pins osv.
Det gavs inga löften men vi ska se till att hålla kontakten med dem, man vet aldrig. Kanske leder detta till något?
// Julia Willig, Ordförande
TV-intervju om meritpoäng
Igår (2009-11-18) var jag med i en tv-intervju. Det var två killar från Södertörns folkhögskola som studerar en tv-produktionslinje där de lär sig att göra olika reportage, de hade ett projekt i sin klass där de skulle intervjua en person, sen klippa ihop det till ett reportage och visa det för klassen.
Nu undrade de här två killarna om jag kunde tänkas ställa upp på detta och det gjorde jag självklart. De ville intervjua mig ang. Meritpoäng för teckenspråk. Det var lite synd att detta inte skulle visas på tv, men samtidigt så fick jag en välbehövlig medie-träning ang. meritpoängen. Det är lättare sagt än gjort att kunna svara på frågor kortfattat men ändå på ett begripligt sätt.
Nu undrade de här två killarna om jag kunde tänkas ställa upp på detta och det gjorde jag självklart. De ville intervjua mig ang. Meritpoäng för teckenspråk. Det var lite synd att detta inte skulle visas på tv, men samtidigt så fick jag en välbehövlig medie-träning ang. meritpoängen. Det är lättare sagt än gjort att kunna svara på frågor kortfattat men ändå på ett begripligt sätt.
/ Julia Willig, Ordförande
UH i lokaltidningen i Bollnäs
På helgens ungdomskonferens fick vi besök av en journalist ifrån tidningen Ljusnan. Här är resultatet!Konferens lockade unga från Skandinavien
BOLLNÄS
Organisationen Unga Hörselskadades konferens i helgen lockade deltagare från hela Skandinavien. Temat på årets träff var sex och samlevnad och det blev flera föreläsningar och workshops, men även en utmaning att prova folkdans.
– Det var en ny utmaning att dansa till folkmusik. Varken bas eller trummor kan ge stöd till hur rytmen går. Det var svårt men roligt att hålla takten till fiolmusik, säger Örebrotjejen Heléne Larsson som även är vice ordförande i Unga Hörselskadade.
Varje år anordnar organisationen Unga Hörselskadade en konferens för sina medlemmar. I år hade cirka 40-talet medlemmar i åldrarna 13–30 är anmält sig.
– Vi har åtta besökare från Finland och en från Norge, sedan är det svenskar från hela landet, berättar Heléne Larsson.
Helgen på Folkhögskolan i Bollnäs var vikt åt att diskutera sex och samlevnad. Ett tema som röstades fram på årsmötet i våras.
– Som ung med hörselskada är det viktigt att kunna träffa och diskutera med
andra i samma situation, speciellt när det kommer till sex som kanske är ännu mer laddat när man har en funktionsnedsättning, säger Heléne Larsson. Hanna Larsson från Vänersborg var en av ledarna på konferensen och hon var också nöjd med helgen.
– För mig är det första gången som jag är med på konferensen. Jag läser på gymnasiet med inriktning teckenspråk. Det är nyttigt att träffa andra och lära sig prata med dem. Jag är också nöjd med föreläsarna och diskussionerna, säger Hanna Larsson.
Inbjudna att hålla föredrag på ungdomskonferensen var bland andra Mina Gäredal från Riksförbundet för sexuellt likaberättigade och Mats Bodin från Riksförbundet för sexuell upplysning. Dessutom var Sara Selling och Erik Knutsson inbjudna att berätta om sin tid i Laos, där de arbetat som praktikanter för dövorganisationen LDPA.
– Det var väldigt intressant att få information om arbetet i Laos, säger Heléne
Larsson.
LINA KRONBERG
0278-275 75
lina.kronberg@ljusnan.se
/Upplagt av kommunikatör,UH
Josefine Hedlund
måndag 16 november 2009
DHB:s konferens Vad händer med/för våra ungdomar efter skolan?
DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn) bjöd in Unga Hörselskadade att berätta om vår verksamhet på deras konferens "Vad händer med/för våra ungdomar efter skolan?" som gick av stapeln nu i helgen. Lite synd att det krockade med vår egen Ungdomskonferens, men jag åkte i alla fall dit för att berätta lite om UH. Även SDU (Sveriges Dövas Ungdomsförbund) och DBU (DövBlind Ungdom) var inbjudna och skickade representanter. Det var vi tre som fick avsluta konferensen. Jag berättade lite om vad UH är och står för, och vad vi driver för frågor och varför. Hoppas att DHB:arna uppskattade det hela. De verkar i alla fall ha haft en väldigt intensiv helg.
Jag hoppas att alla UH:are hade trevligt i Bollnäs på Ungdomskonferensen, ser med spänning fram emot rapporter därifrån.
Jag hoppas att alla UH:are hade trevligt i Bollnäs på Ungdomskonferensen, ser med spänning fram emot rapporter därifrån.
Gudrun Skaven Petterson
Ledamot i Ungdomsrådet
Ledamot i Ungdomsrådet
Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade
Dövas förening i Örebro driver (tillsammans med Stiftelsen Activa, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och Örebro Dövas Ungdomsklubb) ett projekt som är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Inom projektet håller de på och gör 30 intervjuer under tre år, med döva och hörselskadade i arbetslivet. Frågorna handlar bland annat om kommunikation och hjälpmedel, och syftet är att inspirera unga med hörselskada eller dövhet som är på väg ut i arbetslivet. Dels de som vet vad de vill, men inte om det går, och dels de som inte riktigt vet vad de vill än. Intervjuerna ska sedan läggas upp på en hemsida. Det är ett riktigt spännande projekt som är väl värt att hålla ögonen på. De första sju intervjuerna kommer att publiceras den 31 mars 2010. Och sedan kommer de följande intervjuerna att publiceras den 31 mars 2011 och 2012. I torsdags hade projektet ett möte för referensgruppen, och då närvarade jag. Vi fick information om projektet, vi fick komma med åsikter och frågor. Riktigt spännande, som sagt var. Den som är intresserad kan följa projektledaren Marias arbete på bloggen http://arbetsmarknaden.blogg.se/
Gudrun Skaven Petterson
Ledamot i Ungdomsrådet
Ledamot i Ungdomsrådet
tisdag 10 november 2009
Teckenspråk = meritpoäng på gymnasiet
Det har startats en namnlista för att få svenskt teckenspråk att räkna som meritpoäng på gymnasiet.
Svenskt Teckenspråk är ett språk som används i Sverige av ca. 30 000 teckenspråks-användare. Ut över det finns det en stor grupp människor som är i behov av teckenspråk som ett stöd och komplement till talet. Att ha möjligheten att läsa teckenspråk på gymnasiet för hörande har varit en stort merit när eleverna ska söka jobb! En arbetstagare som kan kommunicera med döva/hörselskadade är ett stort plus!
Idag…
… får alla som läser moderna språk (exempelvis tyska, franska, spanska & samiska) på gymnasiet meritpoäng när de ska söka till högskolan.
… erbjuds teckenspråk på gymnasieskolor som individuellt val (300p). Men eftersom teckenspråk inte är meritgivande, missgynnas de elever och följden blir att fler och fler blir mer eller mindre tvungna att läsa andra meritgivande ämnen. För att eleverna ska kunna konkurrera in på högskolan.
… ges teckenspråk till en handfull grundskolor för hörande som språkval.
Skriv på namnlistan du också!
http://www.namnlista.se/teckensprak-meritpoang-pa-gymnasiet
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH
Svenskt Teckenspråk är ett språk som används i Sverige av ca. 30 000 teckenspråks-användare. Ut över det finns det en stor grupp människor som är i behov av teckenspråk som ett stöd och komplement till talet. Att ha möjligheten att läsa teckenspråk på gymnasiet för hörande har varit en stort merit när eleverna ska söka jobb! En arbetstagare som kan kommunicera med döva/hörselskadade är ett stort plus!
Idag…
… får alla som läser moderna språk (exempelvis tyska, franska, spanska & samiska) på gymnasiet meritpoäng när de ska söka till högskolan.
… erbjuds teckenspråk på gymnasieskolor som individuellt val (300p). Men eftersom teckenspråk inte är meritgivande, missgynnas de elever och följden blir att fler och fler blir mer eller mindre tvungna att läsa andra meritgivande ämnen. För att eleverna ska kunna konkurrera in på högskolan.
… ges teckenspråk till en handfull grundskolor för hörande som språkval.
Skriv på namnlistan du också!
http://www.namnlista.se/teckensprak-meritpoang-pa-gymnasiet
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH
fredag 6 november 2009
PoP möte 3 november
Den 3 november hade PoP gruppen för publicitet och påverkan möte. Med på mötet var tre glada medlemmar samt två kansli personal. Under mötet diskuterade vi lite kring skolverkets förslag krign teckenspråksundervisning för barn med hörselskada, vi diskuterade kring PoPs sida i rabalder osv. En av de största frågorna för oss just nu är hur vi skall arbeta med tillgänglighets frågan 2010. 2010 är ju det år då samhälelt skall vara anpassat för personer emd funktionsnedsättningar, och det är ju en bit kvar till det målet är uppfyllt..
vidare så skulle vi i PoP gärna vilja se nytt blog inom gruppen, om du är intresserad av att sitta med så är du hjälrligt välkommen att höra av dig. Alla medlemmars åsikter behövs inom gruppen och du behöver inte ha erfarenhet av denna typ av arbete sedan innan..
vidare så skulle vi i PoP gärna vilja se nytt blog inom gruppen, om du är intresserad av att sitta med så är du hjälrligt välkommen att höra av dig. Alla medlemmars åsikter behövs inom gruppen och du behöver inte ha erfarenhet av denna typ av arbete sedan innan..
Studeibesök Westanders PR byrå
Tisdagen den 3 november var åtta medlemmar från Unga Hörselskadade och besökte Westanders PR byrå i Stockholm. Under den dryga timmens studiebesök fick vi träffa Olle som arbetar på PR byrån som berättade hur vi som intresseorganisation kan arbeta med påverkansarbete.
Olle informerade oss lite kring Westanders verksamhet och sedan fick vi möjlighet att ställa frågor och diskutera med honom. Under de sista åren har UH arbetat en del med påverkansarbete av olika slag, bland annat så har vi anordnat politikerträffar, åkt till Almedalsveckan på Gotland osv. Våra diskussioner kretsade kring hur vi kan påverka både på lokalnivå samt på högre nivåer. Olle berättade att det ofta är ganska lönlöst att kontakta de allra högs uppsatta politiker, utan att vi istället skall arbeta för att träffa de som sitter lite lägre ner i hierarkin, de har en större möjlighet at faktiskt kunna göra någonting för oss. Vidare så kretsade diskussionen kring hur vi skall gå till väga för att få våra frågor igenom. Nu idag så arbetar vi ofta på så sätt att vi berättar våra krav, men inte så mycket om hur vi anser att de skall lösas. Olle menade att vi också bör formlera lösningar, berätta för politikerna hur de kan genomföra olika förbättringar för vår målgrupp. Även att lämna rapporter med evidensbaserad fakta till politikerna ansågs vara av vikt, att visa på att situationen för unga med hörselskada bör förbättras utifrån viss fakta. Detta är helt klart ett perspektiv att tänka ut ifrån, kanske är bättre att lägga ner mera resurser att driva en fråga hårt, än att driva fem frågor halvbra.
Vi fick även tips att använda oss mera av lokalmedia för att nå ut med våra budskap, lokalmedia har ofta ganska ont om nyheter och är villiga att ta in det mesta. Att gå via lokalmedia tycker jg personligen låter som ett bra sätt, och jag vill uppmana våra medlemmar att ta chansen och våga påverka, även i din hemkommun. En annan intressant sak som diskuterades under vårt studiebesök är att använda statistiska centralbyråns undersökningar mera. De gör undersökningar på det mesta. Statistik är ofta väldigt bra och svårt att motsäga vid argumentation med exempelvis politiker.
Jag tycker att studiebesöket var väldigt intressant och vi fick många nyttiga tips och idéer, nu är det bara att fortsätta jobba och använda de nya perspektiven som framkommit på mötet.
Vid tangenterna Heléne
Olle informerade oss lite kring Westanders verksamhet och sedan fick vi möjlighet att ställa frågor och diskutera med honom. Under de sista åren har UH arbetat en del med påverkansarbete av olika slag, bland annat så har vi anordnat politikerträffar, åkt till Almedalsveckan på Gotland osv. Våra diskussioner kretsade kring hur vi kan påverka både på lokalnivå samt på högre nivåer. Olle berättade att det ofta är ganska lönlöst att kontakta de allra högs uppsatta politiker, utan att vi istället skall arbeta för att träffa de som sitter lite lägre ner i hierarkin, de har en större möjlighet at faktiskt kunna göra någonting för oss. Vidare så kretsade diskussionen kring hur vi skall gå till väga för att få våra frågor igenom. Nu idag så arbetar vi ofta på så sätt att vi berättar våra krav, men inte så mycket om hur vi anser att de skall lösas. Olle menade att vi också bör formlera lösningar, berätta för politikerna hur de kan genomföra olika förbättringar för vår målgrupp. Även att lämna rapporter med evidensbaserad fakta till politikerna ansågs vara av vikt, att visa på att situationen för unga med hörselskada bör förbättras utifrån viss fakta. Detta är helt klart ett perspektiv att tänka ut ifrån, kanske är bättre att lägga ner mera resurser att driva en fråga hårt, än att driva fem frågor halvbra.
Vi fick även tips att använda oss mera av lokalmedia för att nå ut med våra budskap, lokalmedia har ofta ganska ont om nyheter och är villiga att ta in det mesta. Att gå via lokalmedia tycker jg personligen låter som ett bra sätt, och jag vill uppmana våra medlemmar att ta chansen och våga påverka, även i din hemkommun. En annan intressant sak som diskuterades under vårt studiebesök är att använda statistiska centralbyråns undersökningar mera. De gör undersökningar på det mesta. Statistik är ofta väldigt bra och svårt att motsäga vid argumentation med exempelvis politiker.
Jag tycker att studiebesöket var väldigt intressant och vi fick många nyttiga tips och idéer, nu är det bara att fortsätta jobba och använda de nya perspektiven som framkommit på mötet.
Vid tangenterna Heléne
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
