 Ungefär 40 000 av oss är barn och unga. Vi är en brokig grupp med flera olika typer av hörselskador och med olika grad av hörselnedsättning. Gemensamt för oss är att vi behöver ha en bra ljudmiljö och att många av oss får stor hjälp av visuella alternativ som textning och teckenspråk.
Örat är komplicerat och består av många små delar. Ytterörat fångar upp ljudet och hjälper oss att veta varifrån ljudet kommer. Ljudvågorna leds in genom hörselgången som slutar vid en tunn hinna som kallas trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan vibrerar. Ljudet leds med hjälp av tre små hörselben (hammaren, stigbygeln och städet) i mellanörat vidare in i hörselsnäckan i innerörat där även balansen sitter. Hörselsnäckan är fylld med små hörselceller som tar emot ljudet. En del celler tar emot höga ljud, andra låga. Hörselcellerna kan jämföras med tangenterna på ett piano som det går att spela olika melodier på. Spelar ljudvågorna på hörselcellerna hör vi ljud. Från snäckan går en nerv in i hjärnan och det är när signalerna kommer dit som vi hör. Har vi lärt oss att tolka dessa signaler har vi ett språk, en musikförståelse eller en ljudupplevelse. Det är alltså med hjärnan vi hör och inte med örat.
De vanligaste hörselskadorna är skador på de delar i örat som leder ljudet, så kallade sensorineurala skador, i innerörat. De orsakas av ett nervfel, sitter oftast i hörselsnäckan och beror många gånger på ålder eller buller (men sjukdomar, skador
Många svåra ord?
Under ”läs mer” länkar vi till ”Audiologisk ordbok” där hörselrelaterade begrepp förklaras utförligt.
och ärftlighet kan också vara orsaker). Hörseln försämras framför allt för diskantljud och de svagaste ljuden hörs inte alls. Däremot hörs de riktigt starka ljuden fortfarande lika starkt – kanske till och med starkare än vid normal hörsel. Det största problemet är den försämrade förmågan att särskilja olika ljud eftersom skadan ofta påverkar hörselförmågans kvalité. Ljuden blir otydliga och flyter ihop. Det blir svårt att uppfatta vissa konsonanter, vilket gör att det blir svårare att höra vad som sägs. Även om ljudet förstärks finns det inte tillräckligt med nervtrådar kvar för att man ska uppfatta det rätt och särskilt svårt blir det när flera pratar samtidigt.
 En annan typ av hörselskada är ledningsskador som kan bero på skador i hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen. Det gör att ljudit inte kommer fram och därför upplevs som svagare. Vaxproppar, öronkatarr (vätska i mellanörat), öroninflammation och otoskleros (en sjukdom som gör att innersta hörselbenet växer fast) kan vara orsaker. I många fall kan ledningsskador behandlas så att hörseln blir bra igen.
Lätt till svår hörselnedsättning
 Personer som har en lätt till svår hörselnedsättning utgör den största gruppen av oss som har en hörselskada. Ungefär hälften av oss som hamnar i den här kategorin får stor hjälp av en eller två hörapparater.
Svår hörselnedsättning eller dövhet
Personer som har en svår hörselnedsättning eller dövhet kan använda ett tekniskt hjälpmedel som kallas cochlea implantat och förkortas CI. Implantatet är en form av hörapparat men en mottagare och en elektrod opereras inne i hörselsnäckan och kombineras sedan med en mikrofon bakom örat. Mikrofonen fångar upp ljud som leds
Kort om Cochlea implantat
- CI är en form av hörapparat där en del opereras fast inne i hörselsnäckan
- CI:t har en närmare kontakt med hörselorganen än en vanlig hörapparat och ger ett klarare ljud
- CI ger inte en normal hörsel och är inte effektivt på personer med lätt hörselnedsättning
till en talprocessor som i sin tur gör om ljudet till elektriska signaler. Signalerna skickas till en sändare som sitter ovanför örat och vidare via den inopererade mottagaren och elektroden till hörselsnäckan där den stimulerar hörselnerven. Det är detta som gör att hjärnan uppfattar ljud. För att CI ska fungera krävs att det finns fungerande nervceller och nervtrådar i hörselsnäckan. I och med att CI:t täcker ett större ljudområde och har en närmare kontakt med hörselorganen än en vanlig hörapparat kan ljuden bli klarare. De implantat som finns idag är inställda för att tolka talet så bra som möjligt, medan det är svårare att tolka musik. Även om utvecklingen av CI går framåt ger inte implantatet en normal hörsel och det är heller inte effektivt på personer som bara har en lättare hörselnedsättning. Operationer genomförs idag på sjukhuset i Lund, Linköping, Göteborg, Uppsala, Huddinge och Umeå.
Tinnitus är att höra ljud ibland eller hela tiden, trots att det inte finns några ljud som hörs utanför örat. Tinnitus kan låta olika för olika personer och bestå av tjut, pip, susningar, brummande eller fräsande ljud. Man kan säga att det är ett ”fantomljud” och
att man alltså hör något som inte finns. Tinnitus uppstår av olika anledningar: en hörselskada, problem med bettet, att man är deprimerad, stressad eller har ångest.
Kort om tinnitus
- Tinnitus är att höra ljud fast det inte finns något ljud utanför örat
- Tinnitus kan bestå av tjut, pip, susningar eller brummande och fräsande ljud
- Tinnitus går inte att bota men kan behandlas för att ge mindre besvär
Musik på för hög volym kan också orsaka tinnitus. En normal samtalsnivå ligger på runt 60 decibel i styrka, men på ett uteställe brukar musiken ligga på 110 decibel. Ett tips för att förebygga tinnitus kan vara att använda öronproppar på uteställen eller konserter. Tinnitus kan vara tillfällig eller permanent. Det finns inga mediciner eller operationer som hjälper, men det finns en hel del saker som man själv kan göra, eller få hjälp med att göra, för att få mindre problem. Att springa, spela fotboll och så vidare kan hjälpa liksom att lära sig att göra avslappningsövningar. En del personer som har tinnitus upplever att det underlättar att ha på musik på normal ljudnivå för att lindra ljuden inne i örat.
Menière är en yrsel- och balanssjukdom som gör att det känns som om omvärlden eller man själv snurrar. Just Menière sätter sig i innerörat och utmärker sig av att ge plötsliga attacker av yrsel, tinnitus och hörselnedsättning. Attackerna brukar börja med att det
Kort om Menière
- Menière är en yrsel- och balanssjukdom som sätter sig i innerörat
- Menière ger attacker med yrsel, försämrad hörsel, illamående och kräkningar
- Menière kan inte botas men lindras på olika sätt
slår lock för örat, hörseln blir sämre och tinnitus ökar. Därefter kommer illamående och kräkningar. Hörseln brukar bli lite sämre efter varje attack. Man vet inte varför sjukdomen uppstår, det kan vara ärftligt. Menière går inte att bota men kan lindras genom behandling. En trygg läkarkontakt brukar vara ett stort stöd då ångest och oro påverkar yrselproblemen. Det finns flera möjligheter till behandlingar som alla är inriktade på yrseln. För hörselnedsättningen finns ingen behandling men däremot hjälpmedel och strategier för att göra hörselsituationen bättre.
|
